Gunnar Berge

Norsk // English

Under början och mitten av 90-talet brukade jag ofta träffa Gunnar Berge på Euroline-bussen mellan Göteborg och Paris. Den sträckan tog 25 timmar, men då hade Berge redan varit på väg från Oslo under fem timmar. Så det fanns mycket tid för läsning och diskussion. Vi diskuterade fransk filosofi och poesi: Derrida och Deleuze, Nancy och Stengers, Albiach och Cadiot, Hocquard och Royet-Journoud, som Berge senare skulle skriva om och översätta (se framförallt boken om Royet-Journoud och översättningen, tillsammans med Jørn H. Sværen, av Royet-Journouds tetralogi på H-PRESS 2009). På det billiga månadshotellet i Paris arbetade Berge på olika poetiska projekt, det ena mer ambitiöst än det andra, och ägnade sig sedan åt att läsa och gå på uppläsningar, föreläsningar och olika internationella seminarier – åt att röra sig fritt mellan skiftande kontexter dit han (och jag) inte hade något officiellt passerkort. Jag tror inte att det är en tillfällighet att Berges poetiska debutbok, detta stycke wittgensteinska ”décollage”-poesi utifrån norsk direktreklam processad genom inskriptionsmaskinen i Kafkas straffkoloni och Claude Khazizians bok Claude X. Mit liv med de kendte, kom att få just namnet Claude X-faktoren (Forlaget Attåt, 2011). Claude X, denne ”lustige franske herre som gjorde det till sin specialitet att slinka förbi säkerhetsvakterna och in på mottagningar för statsledare, kungliga, filmstjärnor, osv.”

Vad gäller det filosofiska arbetet, som hos Berge alltid på ett dristigt sätt skett i utkanten av det hallstämplat akademiska, genom essäer i tidskrifter som Agora, OEI, Ord&Bild och SITE, måste man först och främst nämna den av Gasspedal och Audiatur år 2009 utgivna, 456 sidor omfattande, Midt i. Fransk filosofi i dag, om Gilles Deleuze, Isabelle Stengers, Georges Didi-Huberman och Jacques Rancière – en bok som tar risken att också filosofera genom litteratur, som baksidestexten klargör: ”Projektet är riskabelt, såsom varje fredsförhandling är. Metoden är likväl enkel: det handlar om att skapa nya begrepp, om att utforska andra sätt att använda språket på. Lewis Carrolls nonsenslogik, Leibniz’ konstruktivism, minimalisternas geometriska objekt, Flauberts demokratiska romaner och Whiteheads naturfilosofi är några av de redskap som används. Midt i. Fransk filosofi i dag är ett montage av serier, av tankeräckor och redogörelser som konvergerar och divergerar, och som ger tänkandets historia en fortsättning.”

”Ger tänkandets historia en fortsättning”, det gör Berge på andra sätt också i teoriboken Klippe lime kopiere (Forlaget Attåt, 2011), utgiven samtidigt som Claude X-faktoren, vars teoretiska förutsättningar och insatser den ger en inblick i. Genom essäer av och om Christophe Hanna, Olivier Quintyn, Franck Leibovici med flera, som på allvar försöker ta itu med frågan om collagets, ”direktaktionens”, remedieringens och det ”poetiska dokumentets” (Leibovici) status och möjligheter idag. ”Vidarekobling aktiv”, som Berges egen essä i boken heter.

 

Jonas (J) Magnusson

Hooshyar Ansârifar

Paal Bjelke Andersen

Ali Reza Behnâm

Paal Bjelke Andersen

Gunnar Berge

Jonas (J) Magnusson

Christophe Hanna

Gunnar Berge

Arve Kleiva

Audun Lindholm

Klimakrisen

Olga Ravn

Franck Leibovici

Gunnar Berge

Eileen Myles

Mathias Danbolt

Solmaz Naraghi

Paal Bjelke Andersen

Erlend Nødtvedt

Cathrine Strøm

Politikk Poetikk Praksis

Politikk Poetikk Praksis

Lars Mikael Raattamaa

Lyra Ekström Lindbäck

Olga Ravn

Susanne Christensen

Daniela Seel

Susanne Christensen

Mazdak Shafieian

Leif Høghaug

Lars Skinnebach

Olga Ravn

Miia ToivioMiia Toivio

Leevi Lehto

Jenny Tunedal

Julie Sten-Knudsen

Andreas Töpfer

Audun Lindholm

Aina Villanger

Ane Nydal

Miia ToivioMiia Toivio">Miia ToivioMiia Toivio

Leevi Lehto

Att bli ved I og IIAtt bli ved I and II

Fredrik Nyberg

ChateauxChateaux

Beata Berggren, Martin Högström, Peter Thörneby

Falsche FreundeFalsche Freunde

Uljana Wolf

Happiness: Poems After RimbaudHappiness: Poems After Rimbaud

Sean Bonney

Spit TempleSpit Temple

Cecilia Vicuña

Tarnac, un acte préparatoireTarnac, un acte préparatoire

Jean-Marie Gleize

-->

Audiatur Waste Land er en poesibiennale som arrangeres 12. til 15. april i Bergen. Dette er femte gang Audiatur – Festival for ny poesi avholdes, første gang var i 2003. Festivalen har i 2005, 2007 og 2009 publisert omfattende kataloger som er tilgjengelige gjennom Audiatur bokhandel.

I år tar festivalen udgangspunkt i T.S. Eliots berømte dikt «The Waste Land» (1922), et dikt som i stor grad består av sitater («a heap of broken images»), et ikonisk modernistisk dikt formet som et apokalyptisk kor av stemmer. Audiatur Waste Land er ikke en hyllestfestival til et kanonisert verk, men vi ønsker å bruke diktet som konseptuelt rammeværk, som inspiration og som «ryggrad» i programmet. I forbindelse med festivalen produseres et innholdsrikt programhefte, to oversettelser av fransk og iransk poesi og siden en festivalavis som samler dokumentation og materiale i etterkant av festivalen. Politikk Poetikk Praksis vil være tilstede under festivalen og både blogge og spontanprodusere materiale. Med deltakere fra Iran, Frankrike, Tyskland, USA, Norge, Sverige, Finland og Danmark presenterer Audiatur Waste Land fire dager med oplesninger, forelesninger, konsert, utstilling, performance, paneldebatter med mere på sentrale steder i Bergen.

I etterkant av Audiatur Waste Land holdes ytterligere to arrangementer i 2012: I Oslo 25. mai inviterer vi i samarbeid med Folkebiblioteket og Deichmanske bibliotek, avd. Grünerløkka til et møte med den fransk-amerikanske forleggeren, litteratur- og kulturteoretikeren Sylvère Lotringer kjent fra forlaget Semiotext(e) og 21. juli kommer litteraturprofessoren og avantgardespesialisten Marjorie Perloff til Bergen.

Velkommen!

Arbeidsgruppen består i 2012 av Karl Larsson, Cathrine Strøm, Martin M. Sørhaug, Simen Hagerup, Paal Bjelke Andersen, Thomas Lundbo og Susanne Christensen.